MC i allmänhet - Touring och resor i synnerhet

I gråzonens rike

Kiruna 2013-12-15

Jo, det går säkert, men är det är smart och klokt? Kanske, kanske inte! Törs inte tänka på hur många gånger under två decenium i webb- och IT-världen jag yttrat dessa luddiga ord.

I arbetet med webbar är vanligvis ingenting uppenbart rätt eller fel, bara ett oändligt tyckande som ofta stannar på en alltför förenklad, subjektiv och visionär nivå: Vi vill ha en snygg sida som är bra och har allt häftigt som alla andra har. Detta ska sedan omsättas till något på digital IT-teknik där allting måste vara tydligare än tydligt! Bara att hoppa in i gråzonen: Information ska presenteras användarvänligt, vanligvis ologiskt och dynamiskt men lagras och hanteras av ett system som kräver 100% logik, benhård strategi och tydlighet in i minsta detalj. Vilken värld är mest rätt? Vi måste enas om en kompromiss. Försöka ta det ologiska och göra det logiskt. Sedan försöka göra det nu logiska, virtuellt ologiskt på ett sätt som gör att det ter sig logiskt för en majoritet av de människor som antas använda webben. Klart som korvspad?

Problemet för människan är att man inte kan gena, försköna och förenkla verkligheten i denna process. Något som även många makthavare är experter på, oavsett om det gäller stora globala frågor om fred, demokrati eller de stackars mänskliga rättigheterna som det alltid talas vackert om. I praktiken undantar man sedan sig själv från de tjusiga reglerna och gör som man själv behagar. En officiell kompassriktning med regler, övervakning och propaganda till undersåtarna och en annan fristad för mig och min flock, i dubbelmoralens tecken. Exemplen kan tyvärr göras otaliga, på alla möjliga nivåer i samhället. Skapar i sitt kölvatten gråzoner och förvirring.

Här slutar allmän väg
Flyttas hur långt söderut?

Tidigt 90-tal, jag var i 20-årsåldern och ville naturligvis ha en snygg, bra och häftig hoj, som alla andra. Insåg motvilligt att en R-hoj nog skulle bli för opraktisk, men en sport-touring är nog melodin. En Kawasaki ZX-10 införskaffas och körs hem de 200 milen från Malmö. Redan vid denna resa uppstår betänkligheter rörande fjädringen så snart Sydland avverkats. Ett par år senare är man åter på väg hemåt, denna gång i kyla, regn och rusk. Inlandsvägen blir i vanlig ordning sämre och sämre. Bam, Äh! Studs och splash, Fan! Ren, Oj! Bam, Aj faan! Bam, Aj, Vad i helvete! Handlederna blir allt mörare och tankens behandling av kronjuvelerna börjar nu bli riktigt enerverande. Förnuftet har vibrerat lös inne i hjälmen och för varje pungsmäll vrider man i ursinne lite mer på rullen för att göra plågan så kortvarig som möjligt. Blev droppen, hur läcker och frän jag än tyckte den var, offroadcykel nästa! I slutet på 90-talet får logiken och förnuftet åter sig en törn. Blir en ny landsvägare, dock med mer upprätt körställning och lite bättre fjädring. En offroadare finns även som ett flitigt använt komplement i garaget. Fungerar bättre än senast, men är ändå lite för dålig vägstandard här i norra Sverige. Norge och Finland lirar i en helt annan division i detta avseende.

Vardagliga och simpla saker som funnits och utvecklats sedan Hedenhös tid som fungerar nästan och ibland är irriterande irritationmoment. Varför fungerar våra svenska vägar så dåligt för vanliga motorcyklar, personbilar också för den delen? Hur många funktioner finns det på ett järnspett?

Då slår det mig, det måste naturligvis vara en politisk gråzon. Var i samband med en plötslig renovering som påbörjades av Kiruna kommuns trevligaste mc-väg för landsvägshoj. Kors i taket, vad händer nu? Aha, en ny malmgruva och bang, bang, bang! Bort med kurvorna, breddning , förstärkningar och ny asfalt. Otydliga avspärrningar och omdirigeringar av trafik vid vägarbetet och tjocka lager sprängsten av lägsta kvalitet. Personbilar fick punkteringar och andra skador på löpande band. Vägen var i princip oanvändbar för Svensson en hel sommar och folk körde omvägar på många mil för att slippa eländet. De tyska turisterna som hamnade i detta anarkiliknande stenbrott tror jag fortfarande har svåra sömnpoblem efter upplevelsen...

 

Tiden, glömskan och propagandan har åter lurat mig. Målgruppen för statens vägar är inte svenska medborgare. Inte heller missinformerade, chockade och besvikna besökare från södern som skakat sig hit upp med personbilar och husvagnar. Svenssons desperata studsande i 160 km/h de 25 milen i snöstorm till BB eller 50 mils guppande och sladdande till adekvat svensk sjukvård är uppenbarligen skit samma. Den dolda agendan och logiken är att kvalitetsnivån på vägarna här uppe baseras på statens och deras utländska kumpaners lastbilar. Effektiv transport och utnyttjande av våra naturtillgångar i form av malm och skog, som i alla tiders tider. Med rejäla och snabba vinstmöjligheter till statskassan, då blir det fart värre.

 

Landsväg i Norrbotten
Svensk landsväg och kompatibel hoj.

Staten kan annars sänka standarden till en logisk nivå för oss som faktiskt finansierar dessa övningar och dagligen ska försöka leva i denna verklighet? Ett vägnät endast anpassat och kompatibelt med offroadmotorcyklar och terrängbilar helt enkelt? Alternativ 2: Höj standarden till en nivå som övriga i-länder. Åk på studiebesök till Finland eller Norge och lär er hur man förvaltar vägar?

Men den där nya Ducatin kanske kan fungera hyfsat även här i gråzonens rike? Hmmm, nja, jo, kanske lite...

 

Hade!
//Ola


© Ola Rova, 2016
kung_diamant@hotmail.com